Highest point

Dagen idag, ledig och bra väder. Bestämde mig för att besöka ett ställe jag fått tipset om om man ville få sig lite utsikt, Tossebergsklätten. Jag har besökt kommunens högsta punkt, en bild finns i förra inlägget, men det är inte särskilt högt och framför allt är det skog där så av en eventuell utsikt ser man ingenting. Alltså jag saknar att kunna bege sig lite högre upp i terrängen/skogen/whatever och på så sätt få sig till livs någon slags utsikt att se och njuta av. Jag har nämnt vid många tillfällen att jag njuter av skog och natur och finner lisa för själen att vara utomhus ibland. Så det goda väderet avgjorde saken, jag begav mig dit och jag blev inte besviken. En grym utsikt i kombination med väder, eld och kokkaffe och man mår som en prins. Till detta ställe går det köra bil ända upp och vad jag förstår så pågar fika/matförsäljning under säsong. Hur som helst så ligger det nära E45:an och lätt att ta sig till och jag tänker mig definitivt dit igen. 
 
Grannverä å all dela.
 
Kaffepanna med, givetvis. Lemmelkaffe dessutom, ja ni hör ju själva.
 
När jag kom ner därifrån så hade tanken planterats att när jag liks var i stöten så kanske jag också kunde ta och besöka Värmlands högsta punkt, Granberget Höljes. Jag insåg själv att det är lite crazy då det blir en del mil i bil men det hjälptes inte, jag ville ändå. Så jag begav mig till Torsby kommun och med GPS:ens hjälp tog jag mig rätt nära det jag uppfattade som utgångspunkten för vandringsleden som finns upp till toppen och tornet som finns där. Även om jag vet att det är mer snö och vinter i norra Värmland så var det ändå lite mer snö än jag trodde så där det inte var plogat längre fortsatte ett skoterspår. Väl framme till utgångspunkten så ser jag till min besvikelse att det inte gått någon där på ett tag (tänkte att det kanske det har gjort och att jag kan sas följa den stigen). Men några hundra meter tidigare hade jag sett en skoterled vika upp mot berget och inser att den borde ju gå upp till toppen och jag vill ju inte vika ner mig utan jag går tillbaka och viker in på den. Long story short, leden gick dit jag trodde och ville och det var värt mödan att gå de totala 7,6 kilometer det tog för mig att gå upp (och ner) detta Granberg. Utsikten från tornet på toppen på berget tycker jag var väldigt vacker och mäktig och ja, jag kokade mig kaffe överst i tornet, på brännaren jag hade med mig. Denna utsikt vill jag (också) gärna se igen så dit tänker jag bege mig fler gånger. Båda ställena vill jag ju såklart att min familj också ska få uppleva och detta då hellre på sommaren för det var faktiskt lite kallt i blåsten. Dessutom var det rätt jobbigt då ett skoterspår är ganska mjukt och som av en händelse hade jag pulsbandet jag använder när jag tränar i bilen så den hade jag på mig. Resultatet visar att det var ungefär som en löptur eller en innebandyträning, gott så. Sägas ska också att det var lite av en upplevelse att få känna på riktig vinter. Det var som att vara i Västerbotten och den miljö jag varit van vid tidigare och det kändes väldigt bra att få andas frisk, klar, kall och härlig vinterluft. Bara en sån sak som ordentligt ljus, hälsosamt nanting. 
 
All in all, en riktigt bra dag.
 
 
Vinterlandskap, ljust å grannt.
 
 
 
Vackrare än vad en bild jag kan ta kan återge.
 
Följer mina egna fotspår tillbaka, en bra dag!
 
Såg 3 älgar idag också, väldigt trevligt då det var länge sen man såg nån sån.

Kommentera här: