Skidor igen, faktiskt.

Det här med skidåkning, jag tycker det är roligt det hjälps inte. Är lite som med cyklingen, det är en kombo av upplevelse, natur, motion och träning. Åkte 8,5 km idag, i ett enligt mig vackert landskap och i vackert väder. Tog inte ut mig allt jag hade men tog ändå i, känns som ett bra pass. Det här med sas hastighet är ju ett kapitel för sig vad det gäller t.ex längdskidåkning då det till en inte så liten del handlar om material, bättre grejer och framför allt bra valla gör ju att det går snabbare. Jag åker inte för att det ska gå så fort som möjligt men det är ändå inte utan att det skulle vara intressant att prova bra grejer. Alltså, med det sagt inser jag att t.ex ta tid kan bli lite missvisande allt beroende på vad jag jämför med, tur att jag bara jämför med mig själv, men i alla fall. Vet inte riktigt vad jag vill få fram egentligen, kanske det att det går inte särskilt fort men jag tycker det tar bra i kroppen och är roligt, torde vara det, ha ha. Jag tycker det är fantastiskt att vara ute simple as that och jag vill försöka åka så mycket jag kan och hinner innan våren men det finns någon tävlingsgen i mig också som gör sig påmind och som vill att det helst också ska gå fort, vad nu det är.
 
Tack till de som arbetar med spårdragning så vi andra kan staka oss fram.
 
 
Man har det för bra, egentligen.
 
Efter själva skidturen så blev det en biltur av bara farten, låter kanske märkligt men det vackra vädret och talboken i örat gjorde att jag gjorde mig några mil i den gamla Saaben. Hjälps inte, idag är en dag där vintern är som bäst. Kom också underfund med att det till våren ska prövas en väg genom skogen som så småningom kommer fram i närheten av Lycksele, en väg jag inte visste fanns och som jag således inte prövat. Låter förmodligen ännu märkligare men det ser jag fram emot.
 
Jag kallar den: Utsikt från en stillastående Saab.
 
I Lurarna: Talbok, Lee Child - Trubbel.