Ved, och lite innebandy.

I vårat hus har vi en kamin, eller iaf någon slags kassett i det som nog från början är en öppen spis och i den eldas det ju med fördel om man ska uppnå nån slags effekt och värme. Och även om den gamle ägaren lämnade lite ved så behöver vi mer, om inte annat på sikt. Ovan nämnda behov sammanföll för nån vecka sen med en städdag på kyrkan vi är med i nu, där det ingick lite trädkapning så istället för att detta skulle hamna på tippen så fick vi ta hem det av vedvärde som fanns. Det var bl.a en grov lönn som fälldes så vi tog tacksamt emot, känns ju slösaktigt att inte ta reda på i min värld. Hur som helst, long story short och allt det där. Jag har aldrig i mitt liv ägt en motorsåg, tills nu alltså, köpte en och det kämdes lite kul att ha en ursäkt att köpa en. Blev en enklare en då behoven inte är är av den digniteten att jag behöver en jättekraftig. Köpte en hjälm också, inte heller jättenödvändigt kanske men hörselkåpor och inte minst bra skyddsglasögon vill jag ju ha och då är det ju smidigt att kombinera allt i ett. Sen ångrar man sig ju bara en gång om olyckan in facto är framme hur osannolikt jag nu än må tycka att den risken är. Blir nog att skaffa skyddsbrallor också, av samma orsak, man ångrar sig bara en gång. Vad vill jag ha sagt med dett, ptja inte så mycket egentligen kanske men nu är i alla fall veden hemforslad och klyvd. Det är ändå saker man också ändå reflekterar lite över när man hugger, kapar och klyver. Under min uppväxt värmde vi vårat hus med ved och det var en syssla vi barn då hjälpte till med, och som jag minns det var det trist och tråkigt precis varenda sekund jag höll på med det. Alltså jag har inga varma barndomsminnen knutna till ved, alls. Så det var en intressant upplevelse att sas i alla fall inte avsky att få veden klyvd, vilket var dagen idags syssla. Vi eldade med ved i Örnäsudden Sorsele när vi bodde där men det var inte riktigt samma sak. Då var vi hyresgäster och då hjälptes gubbarna åt att fylla vedförrådet varje år så då skötte vi mest om själva eldandet/uppvärmningen. Till dagens göromål hyrde jag en vedklyv från ett lokalt företag för några hundringar och att samtidigt (i mina ögon) billigt kunna hyra en lämplig släpvagn att frakta vedklyven på gör att jag en sån här gång kan uppskatta att jag bor i en stad, för såna här saker (alltså enkelt kunna hyra grejer jag behöver) var tidigare om inte otänkbart så klart mycket svårare. Nu ikväll känner jag mig rätt mör och lite mörbultad då man fått använda kroppen hela dagen och fläckvis fått ta i rätt ordentligt då en del klabbar var ordentligt stora. De största klabbarna inte klyvda faktiskt då jag inte orkade lyfta upp dom på själva klyven, de väger helt enkelt för mycket för att jag ska fixa det. Sen är det kanske inte så klokt att totalt maxa med risk att man pajar rygg eller nåt, been there done that vad det gäller ryggpaj och den dörren vill jag inte öppna igen. Inte underligt att man förr fick en grundfysik och var starka i kroppen, sådant här jobb och göra gör en människa stark om man håller på med det ofta, den saken är säker. Något gym behöver i alla fall jag inte efter en sån här dag.
 
Houston we have a problem ser det nästan ut som, dock inte riktigt så, tvärtom faktiskt om jag får säga det själv.
 
 
När man liks ska ta minuter och dricka kaffe kan man lika gärna tillaga det ståndsmässigt.
 
En annan orsak till att det känns i kroppen är att jag kommit mig iväg på några innebandyträningar med ett lag i staden, alltså ett lag som spelar i seriesystemet, vilket känns oerhört roligt. De huserar i de lägre divisionerna och det är en lämplig nivå för mig. Har alltså hunnit sträcka båda bak- och framsida lår, vilket hjälper till i den nämnda mörbultningen sas men det härdar tänker jag, plus att jag tror att kroppen behöver vänja sig vid den typen av ansträngning. Denna bloggs läsare vet att jag spelade en del i Vindeln innan vi flyttade till Värmland och ja, jag drog baksida lår då också. Bara att inse att gubben behöver vara nogrannare med uppvärmning och stretching. Anyhow, öppnas det chans och möjlighet att också spela matcher vore det sjukt kul men även om det inte blir så är det kul att träna och spela på det viset, den som lever får se.
 
Skeletor i loggan, vittnar om viss klass kan jag tycka.
 
I lurarna: NHL-podden med Ekeliw och Bjurman, i veckan börjar det!