Säsongspremiär milen
Det har dröjt, enligt mig själv, men igår gjorde jag årets första mil, löpning that is. Blivit mest kortare turer och försök till intervall tidigare i vår men som sagt, igår blev det en milatur. Lite glädjande är att det är den snabbaste (minst långsamma) mil jag sprungit hittills i mitt liv, 57.06 för att vara exakt, och då blir jag ju lite pepp att försöka ha disciplin i träningen framöver då jag ju märker att den sas fungerar. Inte så snabbt för många, för mig som inte sprang ens 1 kilometer för 2 år sedan helt ok. Ska nog gå att plåga sig lite till också och med fortsatta löpturer och intervallpass borde t.ex 55 minuter inte vara en omöjlighet inom en hyfsat snar framtid. Detta med planering och disciplin låter trist men är något jag behöver har jag insett. 2014 och 2015 gick jag mycket på inspiration vad det gäller motion och träning som jag i sin tur fick av det faktum att jag upplevde positivt resultat av operationen. Vikten är sekundärt numer och har så varit ganska länge så nu får man hitta vilja och inspiration från lite annat håll. Att ha ett (eller för all del flera) mål tror jag t.ex kan vara bra också. För min del Lidingöloppet då det motiverar mig att träna även fast jag sas inte alltid har feeling för det, jag vet och känner att jag behöver ut för att i sin tur kunna fixa det jag föresatt mig framöver. På tal om feeling, jag fick så pass feeling efter milalöpningen så jag körde ett styrkepass efteråt, om än inte det hårdaste jag kört.
Förresten så provade jag en för mig ny skogsrunda utanför Lycksele veckan som gick, en runda hört talas om via vänner och bekanta som springer mer än mig. Grivetjärn gav både ordentligt med puls och för all del lite mersmak, far gärna dit igen. Var/är ganska annorlunda typ av löpning/träning än t.ex asfalt, en skogsstig där terrängen är både stenig och brant och där i alla fall jag fick/får vara lite försiktig så jag inte skadar mig, lätt att snava. Hur som helst nästan att betrakta som en kombination av löpning och intervall och det är ingen runda där man slår personligt rekord vad det gäller kilometertider men grymt bra träning (som sagt). Vackert var det under alla omständigheter och rekommenderas härmed.
There is a first for everything.
Haft lite rolig busskörning på slutet också, det rullar på (hö hö) på det viset. Till Örnsköldsvik i söndags och Lycksele igår t.ex. Själva körningen är en sak, människorna en annan och jag tycker kombon är klockren. I och med att jag ofta utgår från Lycksele när jag kör och det är min uppväxts kommun så är jag i regel på något vis bekant med många passagerare och det ger att det blir lättare att sas connecta med de jag kör vilket gör allt lättare. Hur som helst, slanten ska in och det är inga problem att fylla dagarna med bussjobb, det skulle gå att få fler jobb/körningar om jag jagade efter det men jag tycker jag har hittat en ok nivå.
Första gången jag körde just denna buss, en trevlig bekantskap visade det sig. 3-axlad ftw!
I lurarna: Talbok, Lee Child - Dold Identitet.