Det här med rötter

Att jag tycker det är roligt att ha en varierad tillvaro har jag uttryckt flertalet gånger, med tillvaro då menat angående arbete. Det finns för- och nackdelar med det mesta och fördelen med heltidsarbete tänker jag att jag kommer kunna fokusera på och glädjas åt när jag börjar i Värmland senare i år. Tills dess tänker jag försöka se och uppleva fördelarna med att göra lite olika saker. Som just i veckan t.ex där det blev busskörning några dagar och där jag kör i och kring Lycksele. Som uppvuxen utanför Lycksele och samtliga mina skolår (förutom 2 år på bibelskola) i Lycksele kommun blir det ju på nåt vis så att jag ändå reflekterar lite, jag åkte ju skolbuss själv 5 år under högstadiet och gymnasiet. Alltså mycket av det som finns i och kring den staden har jag på något sätt någon relation till, jag minns ju människor, ställen och händelser från mitt 80- och 90-tal. Ändå både lite märkligt och roligt vad man kan minnas, saker som etsat sig fast i minnet och som i sig själva nog inte är så märkvärdiga men likväl minns jag det. Mycket har ju förändrats också, byggnader och hus som rivits och byggts. T.ex så är ju busstationen som jag kör till och från förhållandevis ny och den jag själv åkte till och från som tonåring är sen länge riven och ersatt av den nuvarande. Till den busstationen, eller snarare kiosken som satt ihop med den, gick vi ofta på rasterna och köpte godis, inte så sällan var betalningen tomflaskor som man lyckats vittja div sopkorgar på inne på mitt högstadium, Finnbacksskolan. Som busschaufför inser jag att det måste varit lite besvärligt med dåtidens ordning när alla bussar på e.m hade samma avgångstid och ungar och människor som fritt sprang omkring bland bussarna, bättre nu med bättre ordning. Blev i alla fall så igår att jag gick in och tittade i min gamla högstadieskola när jag i mina tankar promenerade down memory lane, ett ställe jag inte besökt, vad jag minns, sen jag gick ut högstadiet. Var inte där särskilt länge, några minuter bara, men det var lite kul. En del ombyggnationer såklart, en del ommålningar osv. men i stort var det sig likt mot för vad jag minns det som. 
 
Hittade en bild på internet av den gamla busstationen, den jag besökte more or less varje dag under 5 år, åkte iaf buss till och från den. Det sjuka är att den blå Opel Kadetten på bilden faktiskt är anmärkningsvärt lik den vi hade, inte utan att man undrar hur många blå Oplar av den modellen det fanns i Lycksele på den tiden, kan inte ha varit alltför många. 
 
Besökte Lilla Bageriets servering i samma hus som biblioteket också och hur det nu blev kom jag i samtal med en kille där, en man som härstammade från Pakistan om jag förstod det rätt. Bott i bl.a London och Florida hade han gjort och var gift med en kvinna från Lycksele varför han nu bodde där. Vi språkades vid över en timme och det hjälps inte att det är roligt med människor, hur våra vägar kan mötas och när jag återvände till busskörningen log jag inombords över en intressant och rolig lunch. För hoppningsvis kanske jag kan träffa på honom igen, vore roligt isf.
 
Jag har inte sen jag opererade mig och minskat i omfång och vikt sett någon som helst egentlig nackdel med det faktsikt men i veckan har jag upptäckt något som kanske skulle kunna vara det. Inget som inte går att åtgärda men i alla fall, jag har frusit något enormt de senaste dagarna. Jag har aldrig tidigare i mitt liv frusit så ingående och så länge och jag har for real tyckt det varit besvärligt så hats off till er som fryser lätt, det tog 40 år men nu kan jag förstå hur ni har det. 
 
En gymsväng blev det igår också btw, borde försöka mig på att begå säsongsdebut på skidor nu när både snömängd och temperatur är ok.
 
I lurarna: Har lyssnat igenom fortsättningen i den s.k Milleniumserien, Det som inte dödar det härdar av David Lagercrantz, och tyckte den var rätt ok. Lite konstigt såklart att fortsätta med karaktärer med en helt annan författare men samtidigt kan jag förstå att man gör det. Tycker inte riktigt att Lagercrantz når till den nivå Larsson hade, framför allt i beskrivningen av Lisbeth Salander, men den är läsvärd/lyssningsvärd om man frågar mig. Återgår nu till att köra Lee Child, har ett gäng kvar där. 
 
1 Fru Blomma:

skriven

Jag har inte läst den nya boken, men gör kanske det senare. Den var läsvärd alltså? A har alltid lätt för att frysa, men jag tror det har med vikt att göra för jag fryser mindre nu.

Svar: Jag tycker den är läsvärd, ännu hellre om man försöker koppla bort historien bakåt sas och tänker sig allt som typ fristående.
Josef Häggblad

2 Daniel:

skriven

Nostalgibild!! Min första bil Var bättre begagnad Blå opel kadett.. Tänk måhända den på på som ny.

Svar: :-)
Josef Häggblad

Kommentera här: