Nya Kristinehamns-Posten
Blev intervjuad av ovan nämnda publikation idag, trevligt och lite ovant. Hoppas artikeln blir lika sympatisk som reportern, blir den det blir det bra. Jag har rätt lite erfarenhet av att figurera i medier i allmänhet och att bli intervjuad av en journalist i synnerhet men det kändes helt ok. Hur som helst kul att fler får höra talas om kyrkan och än mer den Gud den bekänner sig till, försökte i alla fall så gott jag kunde att peka på just det.
I måndags började jag alltså jobba på mitt nya jobb, som pastor och föreståndare i Pingstkyrkan i Kristinehamn. Kommer ju ta veckor och månader att bli ordentligt varm i kläderna, dock ser jag fram emot alltihop. Det är ju för detta vi flyttat ner till Värmland och jag vill göra det allra bästa jag kan för Guds rikes sak, vilket är vad detta är frågan om djupast sett. Vi har idag bott här två veckor så precis allt är ju nytt, jag ser dock fram emot framtiden och en vardag, faktiskt. Även där inser jag dock att nog kommer ta sin tid men det får det göra, jag är inte stressad.
Har besökt gymmet ett par gånger till och jag tycker det känns helt ok. Det är välutrustat, är fräscht och det går lätt och snabbt att ta sig dit, det tar faktiskt inte längre tid för mig nu än vad det gjorde förut med gymmet i Tegsnäset. Ett plus är att det är ett fräscht omklädningsrum där också med tillhörande dusch så det är praktiskt om man vill träna i samband med att man ska göra något annat. Jag har alla förutsättningar att få till regelbunden och god (styrke-)träning vilket känns bra! Känns mindre bra att jag lyckats dra på mig skavsår, tog ett par skor jag inte använt så mycket tidigare och gick till kyrkan, behövdes inte mer. Får försöka lappa ihop det så gott det går med diverse skavsårsplåster. Gjorde det, plåstrade om alltså, innan dagens gymbesök och efter det såg fötterna ut som nedan. Som man skulle sagt i Västerbottens inland: He lär dä. Tur det finns tofflor man kan ha istället för skor.
Häromdagen gjorde jag mig en löpsväng utomhus också, 6km, på området kring gamla A9. A9 kan man läsa om här, det var en gång i tiden en del av Bergslagens artilleriregemente, Värmlands regemente samt Artilleriregementet. Numer pågar helt annan och mindre verksamhet där men löpspår finns fortfarande kvar och det var alltså ett av dessa jag prövade. Mer eller mindre helt perfekt löprunda om jag får säga det själv, mestadels genom skog och underlaget grus. Jag hade dessutom sällskap av en oerhört sympatisk man som är medlem i den församling jag jobbar i nu. Definitivt inte sista gången jag besöker A9 och inte sista gången i sällskap av andra heller, om jag själv får bestämma.
Saker jag inte tänkt på innan jag flyttade ner men som jag tänkt på här när man upptäckt grejer: T.ex, när man handlar mat så är det till vissa delar andra varumärken, i alla fall t.ex mejeri och bröd. Jag vill försöka att vi som familj i längsta möjliga mån handlar sas småskaligt och lokalt. Så jag anser det vara t.ex självklart att handla mjölk från Wermlands Mejeri och inte Arla, såg Uppdrag Granskning när det sändes angående Arla och efter det har jag lite svårare för dom. Chark är ett annat område där jag gärna lägger extra pengar för att få köpa svenskt från så nära som möjligt. På tal om chark, det blev lite bök att frakta frysta grejer i samband med flytten så as we speak är vi helt utan älgkött, kan inte minnas att vi varit barskrapade på det tidigare faktiskt, i alla fall inte så här med en dryg månad kvar till älgjakten. Det tar ju emot något enormt att köpa t.ex köttfärs så vi får väl leva på pannkakor och korv tills frysen fylles nästa gång. I-landsproblem jag vet, men i alla fall, lite ovant är det. En annan sak är ju att det känns lite lyxigt att ha flera stora matvarubutiker nära till, dessutom div mindre butiker. Man behöver alltså inte tänka att man måste köpa på första bästa rea man upptäcker för butiken finns sas kvar. Tidigare bodde vi längre ifrån allt så man tänkte mer i termer om att passa på för man visste inte alltid när man skulle besöka en större ort nästa gång. 4 mil bort ligger Karlstad och t.ex Ikea så fort har man kompletterat möblemanget med det man behöver.
Jag har skaffat en schysst pulsklocka med tillhörande mätare. Sneglat länge på en sån och jag är efter några dagar väldigt nöjd med det. Lättare att se hur man rör sig och vad det i sin tur ger för någonstans i mig bor en statistikmänniska och denne nickar nu förnöjt. Att svart på vitt se hur kroppen reagerar på olika aktiviteter finner jag intressant och inspirerar mig också till ytterligare fysisk aktivitet.
Lite bilder:
